Vi kämpar på...
Alva är fortfarande hängig. Jag har varit inne med henne på akuten idag igen. Hon hade gått ner ytterligare lite i vikt men annars var det oförändrat. Det var enormt mycket folk som hade sökt sig till akuten när vi kom dit så när jag stötte på läkaren i korridoren (för vi fick inte plats i väntrummet) sa han att han hade så många patienter att han inte visste när han kunde ta emot oss. Det kunde bli en lååång väntan, så han föreslog att jag skulle åka tillbaka hem och fotrsätta med att ge henne vätska var femte minut. Jag hade gärna velat att han skulle titta på henne eftersom att vi tycker att hon är mer hängig idag än vad hon var igår. Men det kändes tungt att behöva sitta där i flera timmar för att kanske ändå bli hemskickad efter all väntan så vi åkte efter vårt lilla samtal med läkaren.
När vi kom hem blev Alva oxtokig och skrek och grät och vi fick knappt röra vid henne. Sedan somnade hon och hon sover fortfarande.
Imorgon har mormor och morfar lovat att ta hand om Hugo. Han har hamnat lite ute i perfirin idag (vilket jag skäms över) pga att vi måste hålla koll på Alva hela tiden och se till att hon dricker var femte minut. Att hon bara är nöjd när hon är i min eller Marcus famn underlättar inte direkt. Hugo blir avundsjuk och ledsen och så blir det tjafs...mycket tröttsamt men jag förstår honom. Det blir bra att han får komma till mormor, morfar och morbror imorgon och hamna lite i centrum...det gillar han.
Nu ska vi passa på att sova. Hoppas att natten blir bra och att Alva får sova ordentligt...och vi också.
Kram Lovisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar