tisdag 28 september 2010

Sorgligt

Här går dagarna bara runt, runt. Ena dan är det tisdag och sedan hinner man bara blinka så är det helt plötsligt fredag och dags för helg. Jag förstår inte vart dagarna tar vägen?

Den här veckan kommer jag nog att kunna sortera in under mappen "Tung ", det har varit fullt ös på jobbet och idag har jag dessutom haft ett par riktigt tunga uppdrag som har varit svåra att skaka av sig. Dom har följt med mig hem och gjort att jag känt mig en aningens nedstämd. Jag har inte riktigt vant mig vid den delen av mitt yrke, att vi får se och uppleva så mycket i andra människors liv. Jag hoppas på ett sätt att jag heller aldrig vänjer mig för då är jag rädd att jag har gått och blivit blasé vad det gäller människor och deras livsöden.

Trots att jag far illa eller bryr mig om människor som jag inte känner eller inte "borde" bry mig om så har jag det hellre så än att dom bara registreras för att sedan illa kvickt raderas ur mitt minne. Men något jag absolut behöver lära mig är att hantera dessa känslor och tankar på ett sådant sätt att ingen (varken jag själv eller min familj) blir drabbad.

Det blev en tung eftermiddag för barnen också som hittade en död skata i vår regnvattentunna när dom kom hem. Troligtvis hade den hoppat ner i tunnan för att drick lite vatten och sedan inte lyckats ta sig upp därifrån. Barnen var förtvivlade och Alva snyftade sorgset när hon berättade för mig om den stackars kraken som låg och guppade ute i tunnan.

Vi beslutade att vi skulle begrava den direkt efter kvällsmaten...för i tunnan kunde han ju inte ligga hur länge som helst. Sagt och gjort. När maten var uppäten och undanplockad så begav vi oss ut i kylan för att begrava den stackars fågeln. Marcus plockade upp den ur tunnan med hjälp utav spaden och grävde sedan ner den borta vid vedhögen. Jag letade reda på två pinnar som jag band ihop som ett kors och så hittade vi ett rabarberblad i en vacker röd/orangefärg som fick pryda graven.

När vi stog i hallen för att klä på oss och gå ut hade jag berättat för barnen att vi kanske skulle sjunga en sång för fågeln, för det brukar man göra på begravningar. Alva önskade då att vi skulle sjunga "Blinka lilla stjärna där" men när vi väl stog ute i kylan och huttrade bredvid graven klämde Hugo i och började sjunga en helt annan sång...som kanske inte passar på en begravning men som i hans huvud på något sätt kändes alldeles rätt. Vi sjöng;

"Bä bä vita lamm, gick på restaurang
Gissa vad han gjorde?
Kissa under borde!
Då kom polisen, släppte värsta fiiiiiiisen!"
Vila i frid, skatan!
Idag fick barnen paketleverans från farmor. Varsina stooooora och fina vetesäckar att värma de små kropparna med när sängen känns kall om kvällen. Lyckan var stor!!! Tack farmor :o)

Skatan fiskas upp ur tunnan.

Gravplatsen görs i ordning.

Vila i frid!

Fotbollskillen i sin nya outfit. Nya benskydd, nya strumpor och nya skor! Heja Mosjö SK :o)
Kram Lovisa

torsdag 23 september 2010

Äntligen!

Nu har solrosen äntligen slagit ut och den är så gul och fin, precis som en solros ska vara :o) Alva är nöjd och vi njuter av den alla fyra när vi kliver in och ut genom ytterdörren. Nu ska bilderna skickas vidare till dagis så att dom kan sätta in bildbevisen i Alvas pärm. Själv så är jag också väldigt nöjd med tanke på att jag inte hade ihjäl blomstackarn utan lyckades få den att växa upp och bli till en vacker solros. Det har även varit en spännande följetång hela sommaren att se den växa sig högre och högre och tippa när den skulle få för sig att slå ut.

Annars så har vi det bara bra här hemma. Hösten är här och med den kommer tröttheten. Barnen somnar bums på kvällarna och föräldrarna är inte heller svårsövda. Vi börjar så smått planera för lite inomhusrenovering. Barnen ska få varsina rum, vi ska få tillbaka vårt sovrum och Tv-rummet ska tillbaka till sin ursprungsplats. Hinner vi och orkar så ska källaren och tvättstugan också få sig en omgång.

Två solrosor!

Den ena längre än den andra.

Gul och fin!
Kram Lovisa

söndag 19 september 2010

Dagen efter kvällen före

Igår hade vi fint besök av syster Linda och hennes familj. Det var länge sedan vi sågs så nu tyckte vi att heldag tillsammans var på sin plats. Sagt och gjort, så vi planerade att åka till Gustavsvik på förmiddagen och sedan fortsätta eftermiddagen och kvällen på hemmaplan.

Vi hade en toppendag med mycket bad, bus, fika, mat och trevligt häng i soffan. På Gustavsvik var det inte så mycket folk som vi hade befarat utan vi kunde åka vattenrutchkanorna utan att köa oss trötta. Efter några skrapsår och andra mindre blessyrer var vi trötta och nöjda och valde att åka till Marieberg för att käka lite lunch. Där var vi däremot inte ensamma och med ett blodsockerfall som heter duga (x8) så var vi nära på att svimma på stående fot. Men som tur var så löste det sig och vi hann få mat i magen innan vi hamnade på marken som ett mänskligt plockepinn.

Sedan åkte vi hem och firade Alva och Hugo. Barnen fick fina presenter med Star Wars-tema och Hello Kitty-tema...och ni gör det bra om ni kan gissa vem som fick vad! Presenterna var av mer nyttig och användbar karaktär, så som påslakanset, handdukar och kläder. Det tog lite hårt på Hugo som jag tror hade förväntat sig en och annan leksak. Men det hade den elake modern sagt NEJ till. Med tanke på alla fina leksaker han redan har fått sedan han fyllde år, och alla dessa som han inte har ägnat ett ögonblick åt att leka med så tyckte jag att det var bättre att han fick saker som kom till användning istället. Jag tror att han tackar mig en vacker dag ;o)

På kvällen åt vi hemlagad sushi och medans barnen spelade Wii satt vi vuxna och mös i soffan och pratade om sånt som har hänt den senaste tiden. Alva som äääälskar sin moster, morbror och sina kusiner så det värker i kroppen bröt ihop fullständigt när dom gjorde sig beredda på att åka hem till Västerås igen. Hon grät sig senare till sömns och hoppades nog att någon skulle höra hennes vädjan om att dom skulle komma tillbaka och ta henne med sig hem till dom. Tyvärr blev det inte så och i morse vaknade hon som vanligt upp bredvid oss i våran säng.

Åter till leksaker som inte blir använda. Idag har jag börjat rensa barnens berg utav leksaker som bara ligger och samlar damm. Det är fascinerande vad mycket skräp man samlar på sig på bara några år. Mest är det småsaker som små plastdjur, bilar, figurer och annat plock som tar plats. Så idag har jag sorterat vad som ska sparas, slängas och säljas. Nästa helg har vi nämligen Barnloppis nere på Gården och jag har självklart bokat ett bord. Nu ska det bara samlas ihop saker som ska ligga PÅ bordet och med tanke på hur det ser ut här hemma ska det nog inte bli några som helst problem att hitta saker att sälja. Det jobbiga är bara att barnen helt plötsligt har utvecklat sentimentala minnen och kopplingar till varje leksak som jag plockar ner i påsarna. Det är väldigt fascinerande med tanke på att dom inte sett sakerna på flera år eftersom att dom legat begravda under damm och andra leksaker. Men nu är jag hård! Vi har verkligen inte plats för allt och när barnen så småningom får sina nya rum kommer det definitift inte finnas plats för alla saker. Så nu gäller det att sortera..."vad leker jag mest med" och "vad kan jag leva utan"?

Barnen blev firade med sång och paket. Hugo tyckte det blev lite jobbigt med uppmärksamheten men Alva gillade att få stå i centrum!

Jag bjöd på sushi på kvällskvisten (och hamburgare till dom små).

Åh så gott!

Lite fler bilder fån förra helgen. Jag påbörjade ju min bokstavsjakt när jag var där och hittade även alla bokstäver till Hugos namn som jag ännu inte publicerat. Så här kommer dom...men först en skön bild på Alva och farfar. Roger passar på att vila ögonen en stund medans Alva läser Biltemakatalogen och gäspar lite :o)




Kram Lovisa

torsdag 16 september 2010

Jag lovade ju...

Ikväll ringde jag till min svägerska Mia som bor uppe i Avesta för att prata lite. Läste på Facebook att dom låg hemma och var krassliga och så var det ett tag sedan vi pratades vid så det kändes bra att ringa och "tjöta" en stund. Seth var fortfarande vaken och var inte vidare pigg på att gå och sova medans mamma satt och pratade i telefon med moster. Efter en stund fick jag prata med honom och då påminde han mig om att jag faktiskt hade lovat honom att lägga in en videosnutt på min blogg från augusti då han var här och bodde hos oss ett par dagar. Jag fick snällt be om ursäkt och lovade att genast lägga upp videon :o)


video

Hugo lär Seth hur man glider nerför stången!

Kram Lovisa

lördag 11 september 2010

Kalasdags igen

Vi är i Kisa och hälsar på hos farmor och farfar...eller "Jogej och Bijgit" som Alva kallar dom nuför tiden. Det har varit kalasdags igen och den här gången stog det gammelmormor, gammelmorfar, farmor och farfar på inbjudningskorten. Medelåldern låg på 37 år idag istället för runt 4 år som det brukar göra på barnens kalas.

Vi har firat barnens kusin Albin som fyllde fem år i augusti, Hugo som fyllde i förra veckan och Alva som fyller den 22 oktober. Det har bjudits på fika, mat, tårta och godis...ett alldeles perfekt kalas med andra ord. Barnen fick massvis med fina presenter och har lekt och busat hela dan. Nu sover dom gott däruppe och vi ska också snart krypa isäng. I morgon åker vi hem igen och sedan drar en ny och intensiv vecka igång igen.

Kan ni ana temat på Alvas presenter?

13 ljus skulle det vara på tårtan.

Gav mig ut på en liten bokstavsjakt med kameran och hittade tillräckligt för att stava Alvas namn. Ska se om jag hittar Hugos också någon dag och sen tror jag att jag ska försöka göra tavlor av dom och hänga upp i barnens rum.
Kram Lovisa

torsdag 9 september 2010

Solrosen

Ett snabbt inlägg bara...sen ska jag krypa isäng. Imorgon bitti ska jag upp tidigt för att åka in till kontoret och öppna upp Bildtelefon klockan 7. Jag har tre sådana mornar på åtta veckor och när dom infaller så är det Marcus som lämnar på dagis istället mig , allt för att det inte ska bli så extremt tidig lämning. Men nog om det.

Idag var jag bara tvungen att mäta solrosen som bara fortsätter att växa utanför vår dörr. Och hör och häpna, den mätte imponerande 3.25 m över havet!! Vad tror ni, är det något för Guinness rekordbok?? ;o) Nu önskar vi bara att den skulle behaga blomma också.

Stolt ägarinna av solrosen!

Marcus är klar med bygget och se så fint det blev!

Vårt underbara hem!!


Kram Lovisa

onsdag 8 september 2010

Kändis

Nu händer det saker på jobbet må ni tro. I fredags flyttade vi till nya fräscha lokaler, i måndags infördes ett helt nytt datasystem samt att alla tolkar gick över till att jobba på schema. Natten mellan den 18-19 september kommer vi även att byta datasystem när det gäller Bildtelefoni.se. Så ni kan ju förstå att det är en aningens rörigt både i och utanför huvudet just nu.

Bildtelefoni för den som inte vet vad det är kan jag förklara att det är när vi hjälper våra brukare att ringa telefonsamtal till familj, släkt, vänner, myndigheter och andra platser som dom behöver komma i kontakt med. Då sitter vi i små "boxar" som vi kallar dom med endast en dator, telefon och headset framför oss. När brukaren ringer in så talar den om det telefonnummer som den vill att vi ska ringa upp. Så, samtidigt som vi ser brukaren på dataskärmen via en webkamera så har vi personen som den ringer upp i örat, i headsetet. och så förmedlar vi allt som sägs mellan de båda parterna. Mycket fiffigt!

I morse var det ett inslag om just Bildtelefonin på Tv4:s lokala nyhetssändning från Örebro. Klicka här så kommer du dit. Det är ca 1.28 minuter in i sändningen (om du inte vill se hela nyhetssändningen). Det är min fina Sonny Ericsson mobil som syns i bild, så man kan väl säga att jag är lite av en rikskändis nu va?? ;o) Och så har ni även fått en liten inblick i vad det är jag gör på dagarna när jag är på jobbet.

Kram Lovisa

söndag 5 september 2010

Kalasdags


Igår var äntligen dagen här då Hugo skulle få ha sitt efterlängtade kalas. Det har förberetts och laddats inför denna stora dag. Marcus och jag har planerat och funderat över upplägget och jag tror att det slutliga resultatet blev godkänt av födelsedagsbarnet själv. Temat på festen var ju som jag tidigare nämnt, Star Wars. Jag hade inhandlat attiraljer som skulle matcha detta önskemål men samtidigt blandat in endel vanliga traditionella saker så som färgglada ballonger, partysugrör och girlanger.

Klockan tre invaderades huset av sju partysugna grabbar med fikasug i blicken. Vi fikade, lekte dansstopp, under hökens alla vingar och balansera-en-potatis-på-en-sked-leken. Efter en stund var det dags för fika igen där marrängswiss stod på menyn. Sedan var det upplagt för skattjakt innan alla barnen skulle gå hem. Två timmar swischar förbi i ett nafs när man är fullt upptagen med att hålla alla nöjda och glada och samtidigt serva och genomföra lekar och tävlingar.

Det var tur att vi inte hade något annat inplanerat igårkväll för när barnen hade somnat så sjönk jag och Marcus ner i soffan, totalt utslagna. Men summa sumarum så hade vi en jättekul dag och jag tror att Hugo var väldigt nöjd och tacksam för alla kompisar som kom och för de fina presenterna han fick.




Yoda och R2D2 fick fungera som bordsdekoration.

Hugo öppnar paket.

Skattjakt!
Först skulle dom lyckas göra tio mål på Marcus. Klarade dom det fick dom leta reda på nästa ledtråd som fanns vid bilarna på parkeringen...
Hugo hittade en lapp med tre frågor på. Om dom klarade att svara rätt på alla tre frågorna fick dom nästa ledtråd som fanns i dungen...

Där hade Darth Wader tappat bort sin otäcka mask och behövde få hjälp att hitta den. När dom hade hittat den behövde han också få hjälp att hitta sitt försvunna lasersvärd som låg någonstans på andra sidan huset. När dessa två saker var återfunna skulle dom skynda sig bort till vedhögen där dom skulle hjälpas åt att bygga ett högt torn. När dom hade klarat det skulle dom få skattkartan!

Skattkartan visade vägen rakt mot en godisgömma. Denna kalasade dom på (i stillhet!) framför en film innan mammor och pappor började droppa in en efter en. Ett lyckat kalas om man får säga det själv.
Kram Lovisa

torsdag 2 september 2010

"Ja må han leva"

Jag tror att jag for med osanning i ett tidigare inlägg. Då skrev jag att Hugo föddes kl 06:31 den 2 september, men vid närmare eftertanke så tror jag faktiskt att det är Alva som är född vid den tiden och att Hugo tittade ut kl 06:37. Jag ber så mycket om ursäkt över förvirringen som måste ha uppstått.

Så för att göra det riktigt rätt så smög vi in i Hugos rum ca 06:37 i morse med födelsedagsfrukost, paket och skönsång. Jag trodde att han skulle ligga vaken och vänta på oss men han sov gott. Det kan bero på att han var ute och slarvade till sent i går kväll. Han var nämligen bjuden på kalas på "Lek och Buslandet" så han var lagomt trött och mosig när han kom hem efter en lång dag igår.

Alva fick också ett par paket, dagen till ära. Hon är i stort behov av trosor så hon fick tre nya sådana och en tröja plus ett litet Hello Kitty Hamburgehak :o) Hon var så lycklig och utbrast med jämna mellanrum "Jag fyllej åj ida!!"

En trött Hugo vaknar upp till pappas ljuva stämma.

5-pack strumpor???? Jaha...tack det var ju spännande!

Nya inneskor till fotbollen och playmobildinosaurieägg fick han också.

Men det bästa av allt...ett TV-spel!!!

Trollungen i dagens outfit som låg i paketet.
Hoppas ni får en bra dag. Vi tar en kort paus i firandet och åker till jobb och dagis men fortsätter kalasandet senare i kväll.
Kram Lovisa

onsdag 1 september 2010

Förklaring

När man måste förklara ett skämt så försvinner plötsligt hela poängen. Jag tyckte att det var en ganska rolig liknelse mellan gräshoppan och Ian Wachtmeister i gårdagens inlägg. Men när Marcus kom hem på kvällen och läste igenom det så förstog han inte varför jag lagt upp en bild på en gräshoppa och valt att kalla inlägget Ian Wachtmeister?!

Detta fick mig att börja undra...gick inte skämtet hem hos er heller? Är det bara jag som minns att han och Bert Karlsson jämfördes med Kalle Stropp och Grodan Boll vid den tiden? Någon gång på 90-talet gjorde även Galenskaparna och After Shave en sketch om Ian, iklädd en snorgrön frack. Därav min koppling till gräshoppan i vår trädgård ;o)

Eller så är det helt enkelt bara så att jag går omkring och ser potentiella politiker i alla djur och insekter runt omkring mig :o)

Kram Lovisa