Händelserik helg!



Allt började i fredags med att Marcus såg på NA:s hemsida att det inte var någon kö nere på mässan så vi beslutade oss för att göra ett nytt försök med att vaccinera oss. Jag stängde av spisen och ugnen och styrde maten åt sidan och så klädde vi snabbt på barnen kläder och slängde oss iväg. Mycket riktigt så fanns det ingen kö och vi kunde gå rätt in i mässhallen, bli tilldelade varsin vaccinbiljett, kryssa i en blankett och sedan ställa oss i en av köerna in till sprutbåsen. På mindre än 40 minuter var vi vaccinerade och klara och redan på väg hem...SKÖNT!!


När vi kom hem hade jag lovat Hugo och Alva att vi skulle bygga ett pepparkakshus, så det var bara att ge sig på´t. För att vara första gången så blev vi riktigt nöjda men jag lyckades självklart bränna mig på det extremt heta sockret...men som sagt, bättre att det var jag än någon av barnen. Varken Hugo eller Alva hade ro i kroppen att sitta stilla och pynta huset så det fick bli min uppgift. Men vi hann ändå ha en mysig stund tillsammans.

Hugo provsmakar nonstopen.

"Pimp my gingerbreadhouse"

Taadaa!!!

När barnen hade somnat mumsade jag och Marcus i oss hemmagjord sushi och tittade på IDOL.

På lördag morgon visade det sig att vi hade haft besök under natten. Tomtens små nissar hade varit här och lämnat paket i barnens strumpor. Tänk att dom visste att vi hade två snälla och fina barn här hemma som önskade sig lördagsgodis, vilken tur!

Varsina små leksaker fick dom också.

Hugo vågade inte att titta förrän allt papper var borttaget.

Igår var det julmarknad/café på Gården och vi var självfallet där. Moster Linda och hennes väninna Maria hade kommit från Västerås för att sälja sina fina grejer och så fanns det även fler bord med bla dörrkransar, honung, julkort och smycken. Världens finaste Frida hade med sig en hel drös av sina egenhändigt gjorda smycken. Jag hade kunnat köpt rubbet men hejdade mig tillslut. Men jag gick därifrån som stolt ägarinna av ett par jättefina örhängen och dessutom ett halsband som jag får öppna som paket till jul...åh vad överraskande glad jag kommer att bli ;o)

Idag har det varit adventsfirande i kyrkan. Barnen var uppe och sjöng ett par låtar innan dom gick ner på Söndagsklubben. Alva som är för liten satt kvar uppe med mig. Vi har alla känt av sprutan från i fredags men jag tror Alva har varit värst drabbad. Hon har varit hängig och väldigt lugn hela helgen och satt även hela gudstjänsten i mitt knä och bara tittade.

Om en stund ska Hugo iväg på kalas och vi ska hem till Göranssons på adventsfika. Det ska bli mysigt. Ikväll blir det nog att försöka hinna städa färdigt här hemma och sedan bara sitta ner och invänta sängdags.

Kram Lovisa

Vår dotter "pajasen"

Idag har det varit en sån där dag som helt plötsligt bara har passerat. Vi vaknade tidigt imorse pga att klockan ringde...vilket den skulle göra också men personligen tyckte jag det var på tok för tidigt för jag sov så otroligt skönt och sängen var så mjuk och varm. Hugo och Alva fick jag tyvärr väcka, jag gillar egentligen inte att göra det. Det känns bättre att dom vaknar av sig själva...för i min hjärna betyder det att dom är mer färdigsovna då.

Vi åkte till dagis och barnen vinkade glatt när jag lämnade dom på respektive avdelning. Sedan körde jag vidare mot Fjugesta där vi tolkar en utbildning just för tillfället. Det blev en lång heldag i en kall lagerlokal innan jag kunde sätta mig i bilen igen och åka hem för att handla lite snabbt på Willys innan jag hade tid för utvecklingssamtal på Alvas dagis.

Alva blev lovordad och omtalad som "en snäll kompis", "omtänksam", "teaterapa" och "pajas"! Förstår inte hur det kommer sig? Jag och Marcus som är så snälla och beskedliga...det måste nog vara gener som smygit sig in från någon längre tillbaka i släktledet ;o) Tydligen är Alva den som drar igång dansuppvisningar, springlekar och annan galenskap. Men hon är även den som tar hand om sina kompisar och håller i handen osv. Det är skönt att veta att hon trivs på dagis och att hon har helt fantastiska fröknar som tar hand om henne när hon är där.

Julstjärnan hänger i köksfönstret och lyser upp med sitt varma sken. Alva som älskar stjärnor blev eld och lågor över att hitta en "livs levande" i vårt eget hus.

"Teaterapa och pajas"...hrm...hur är det möjligt?

Vår stora, fina kille!

Kram Lovisa

Skynda att fynda

Av någon konstig anledning har bloggsidan försatt sig i strejk. Inget vill bli så som jag hade tänkt. Bilden krånglade, överskriften vill inte bli stor och när jag klickar på "publicera inlägget" så kommer det säkert med största sannolikhet krångla det med. Jaja...jag ska inte blogga något megalångt inlägg ikväll. Ville bara visa att man kan göra fina och billiga fynd på loppisaffärer. Idag smet jag in på Myrorna efter ett uppdrag och fyndade en ljusstake för 25:- som barnen ska få ha i fönstret uppe på deras rum.

Här nedan kan ni se en annan ljusstake fast i plåt som jag köpte för 25:- En glasskål för 30:- och så en söt liten vit skål för en tia på mamma och pappas second handbutik i Katrineholm. Sedan köpte jag mossa och små fina pins på Panduro. Sedan kom Wäna Hems fina små betonghjärtan och ängelar väl till pass...och visst blev det fint?!

Wäna Hem, alltså min syster och hennes väninna kommer hit till Örebro på lördag för att sälja sina fina alster på vår Julmarknad på Adolfbergsgården. Kom dit mellan klockan 10-13 och ta en titt du med. Det finns fika att köpa och fler stånd att besöka. Adolfbergsgården ligger precis bakom ICA Parkhallen. VÄLKOMMEN!!

Kram Lovisa

Frank Ådahl

I fredags åkte vi till mamma och pappa i Katrineholm. Hugo somnade självklart i bilen på vägen dit. Han hade haft en fullspäckad dag på dagis och sedan fick han följa med sin dagiskompis Seth hem efteråt så han var riktigt trött. Efter en snabb vända här hemma efter jobbet packade vi det sista i väskorna och slängde in grejerna i bilen och hämtade sedan upp Hugo på vägen och åkte raka vägen mot Katrineholm.

Där väntade inte bara Ludwig, mormor och morfar utan även moster, morbror, kusiner och Tindra the dog. Barnen var lyriska! Vi käkade tacos och satt länge kvar vid bordet och pratade efter att barnen hade slängt i sig sin mat. Det är något som är typiskt för min familj. Speciellt frukosten brukar bli en långsittare, så pass att det bara är att duka undan frukosten och sedan ge sig i kast med lunchen. Detta var något Marcus reagerade på när han var nykomling i familjen Lindberg...våra låååånga sittningar runt matbordet.

Igår firade vi Ludwig som fyllde...öh...få se nu. Hur var det? Vi hade nämligen svårt att enas om detta. Några tyckte 27 men Ludwig hävdade själv att det faktiskt är 26 så vi får väl lita på honom...han borde ju veta ;o) Han fick en bakmaskin utav oss allihopa. Jag blev faktiskt lite sugen på att införskaffa en för egen del. Tänk vad lyxigt att vakna till doften av nybakat bröd på mornarna. Jag hoppas tomten läser min blogg!

På kvällen lämnade jag och Marcus barnen hemma med mormor och Ludwig för att gå på konsert. Frank Ådahl var i stan och höll en konsert med en gospelkör och ett 8-mannaband i Pingstkyrkan. Jag har alltid gillat Frank men efter i gårkväll så gillar jag honom ännu mer. Vilken röst han har! Jag satt med gåshud och ett stort leende på läpparna mest hela tiden. Jag minns honom för låtar som "Ord, "Som en vind", "Lever genom dig"...osv och satt och diggade när han sjöng dom gamla godingarna en efter en. Men den yngre delen av publiken (som dessutom var majoriteten av besökarna) vaknade till först när han spontant brände av "Lejonkungen" och talade om att det är han som gjort rösten till Simba och sjungit in Rix FM-jingeln. Plötsligt kände jag mig så gammal!

Grattis bror!

Morfar gladdes åt Hugos nyvunna kärlek för älgkött. Här väntar han andäktigt på en skiva rökt älghjärta (!)

Frank Ådahl!!

Såhär glada blev barnen när vi kom hem :o)

"Tårar från himmlen"

Kram Lovisa

Vaccinbrist och stöld

Nä, vi har inte gått och blivit tokiga och på kuppen stulit något vaccin för eget bruk, men man skulle allt bra gärna vilja. För ca två veckor sedan gick jag till USÖ för att få ta vaccinsprutan via jobbet (Landstinget) men fick vända i dörren då det redan hade tagit slut. Ikväll chansade vi och åkte till mässan för att se om det fanns något vaccin över till hela vår lilla familj. Men jag är gift med en man som avskyr stora folksamlingar och så fort han fick syn på den proppfulla parkeringen gjorde han en snabb U-sväng och styrde bilen hemåt igen. Så det blev ingen spruta idag heller.

Vi har en tanke om att åka till vårdcentralen imorgon efter jobbet för att barnen iallafall ska få sina sprutor men nu har jag hört från jobbarkompisar och vänner som berättat att folk fått skriva upp sig på en väntelista och när dom sedan öpnnat portarna klockan två så har alla 100 (!) sprutor varit "paxade".

Jag vet inte hur vi ska göra för att vara säkra på att få ta del utav svinvaccinet? Ska man måsta ta ledigt från jobbet och sedan stå och köa en hel förmiddag utanför mässan? Eller är det rånarluvan och catwomandräkten på för att sedan ge sig ut i skydd av mörkret och på egen hand införskaffa det där svårfångade vaccinet? Innan vi har fått tag på det har dom väl avblåst faran och erkänt att det blivit lite väl upphåsat och erbjuder istället ett motvaccin mot svinvaccinet som tydligen visade sig vara mindre bra för oss människor...

Hur kommer det sig då att ordet stöld kom med i överskriften idag? Jo det har visat sig att jag har punktering på min gamla cykel som jag trampar runt på på väg till alla mina uppdrag inne i stan. Jag tog med mig den hem i hopp om att Marcus skulle kunna bota den från pyspunkan. Men efter en stunds pulande nere i källaren kom han nyss upp och gav mig det tråkiga beskedet att något pucko troligtvis har stulit ventilen till bakdäcket. Har ni hört något så dumt? Hur orkar man? Att folk inte kan skilja på mitt och ditt! Hur ska jag nu smidigt ta mig emellan uppdragen? Även om jag är rask i benen och kan promenera med en imponerande hastighet (det har jag ärvt av min pappa) så hinner jag aldrig runt i stan med det späckade schema som jag har. Hoppas det går att få ordning på cykeln innan torsdag för då är jag verkligen i stort behov av den. Får nog flörta lite extra tydligt med Marcus och se vad han kan göra.

Tack farmor för de fina vantarna och strumporna som kom med posten idag! Hälsar Hugo och Alva som genast gav sig ut på köksgolvet för att åka skridskor ;o)

Kram Lovisa

Det är mycket nu

Hej, här kommer ett litet inlägg som bevis på att vi inte blivit attackerade av något svin. Vi mår bra för tillfället men det är helt enkelt en ganska hektisk tid just nu med mycket på jobbet och ständigt uppbokade vardagskvällar.

Jag tolkar en utbildning nere på stan som kräver tidiga(re) mornar vilket gör att jag också är tidigare i säng på kvällarna. Och så här kommer det att se ut fram till jul ungefär. Då kommer utbildningen vara avklarad och jag kan gå tillbaka till mina sena mornar igen.

Barnen trivs på dagis och dagarna rullar på som vanligt. Inte lika ofta att Hugo följer med kompisar hem eller tar med sig någon hit till oss. Vilket på ett sätt är skönt...och han accepterar det när han ser hur mörkt det är ute och förstår att det är kväll och att vi inte riktigt orkar och hinner med det på samma sätt som i somras.

Till helgen åker vi till Katrineholm för att träffa min familj. Lillebror Ludwig fyller år vilket vi ska fira och på lördagkvällen är det dessutom en konsert med Frank Ådahl i mamma och pappas kyrka som vi ska gå på. Det ska bli så kul för jag är verkligen ett STORT fan av honom :o)

Trots vårt fullspäckade schema hann jag få barnen badade härom dagen. Hoppas vi hinner få till ett till innan jul...

Kram Lovisa

"Bajabaja"

Alva bjöd mig på "fika" förut när jag låg uppe på sängen för att ta igen mig efter kvällsmaten. En mycket trevlig mor och dotterstund, det må jag säga. Men tydligen fick man inte äta utav fikabrödet som hon bjöd på och varje gång jag låtsades ta en tugga av dom smarriga virkade kakorna så möttes jag av denna uppsyn...man kan inte annat än skratta :o)

Kram Lovisa

"GRATTIS på 4-års dagen pappa!"

Hugo tycker att det här med Fars dag är något väldigt underligt påhitt och håller istället fast vid att det är pappas födelsedag idag. På Söndagsklubben proklamerade han stolt att pappa minsann fyller fyra bast idag och inget annat. Vilket i och för sig kan stämma...det är ju Marcus fjärde Fars dag.

Efter kyrkan åkte vi hem och firade Marcus med små grodbakelser och paket. Hugo hade valt ett av paketen. Det var väl inte allt för seriöst och faktiskt ganska själviskt men det låg mycket kärlek bakom valet. Han var helt säker på att pappa ville ha just en sådan present...

"Små grodorna, små grodorna är lustiga att se..." och goda att äta!

Papperet avslöjade var Hugos present var inhandlad...

Turtlesgubbar!! "Jag tror att jag får låna den av pappa ibland..." sa Hugo när vi slog in hans speciellt utvalda Fars dag-present.

Av fashionisterna Alva och mig fick han en skjorta från MQ ;o)

Igår fick vi lite tid till att börja röja och slänga om i barnens rum. Vi har nämligen nya projekt på gång och det är bland annat att göra om Hugos stora rum till två lagom stora rum. Detta gör att vi får ett tredje sovrum över som kan fungera som tex gästrum. Barnen tycker att det är väldigt spännande att få sova i samma rum tillsammans och i sina nya (vånings)sängar. Ikväll bad dom att få gå och lägga sig redan halv sju, allt för att få spendera så mycket tid som möjligt i sina nya sängar. Det blev mycket viskningar och fniss i början. Sedan kom dom på att Hugo ville ligga på nederslafen tillsammans med Alva. När det inte var lika kul längre kravlade dom sig upp och ville leka vilket jag tillät eftersom klockan trots allt bara var sju. Nu när dom har hållit på att stöka runt i rummet ett tag kom dom på att dom var kissnödiga båda två...förhoppningsvis har spänningen och allt spring hit och dit och upp och ner tröttat ut dom så att dom somnar inom kort...eller så inte.

Barnens gemensamma rum från en vinkel...

...och från en annan.

Hugo spexar i Alvas säng till lillasysters stora förtjusning.

Syskonmys!

Den här veckan som kommer hoppas jag verkligen att jag slipper VAB:a. Det har blivit alldeles för mycket av det den senaste tiden och jag känner att vi behöver få en paus i sjukdomseländet. Vi har haft vår beskärda del det här året och även en bit in på nästkommande år kan jag tycka. Nu hoppas jag verkligen att jag slipper blogga om magsjuka barn, febriga föräldrar och snuviga ungar på ett tag både för min egen skull men även för er som läser min blogg. Det måste bli väldigt tradigt att ständigt läsa om vår sjuka familj.

Må så gott!

Kram Lovisa

Eländes elände!

Vad jag trodde var en "vällingallergi" visade sig nog vara en gammal vanlig hederlig magsjuka trots allt. Alva kräktes både i natt och i morse, men har fått behålla maten under dagen och kvällen. Det ska bli spännande att se hur natten blir, men jag hoppas verkligen innerligt att det är över nu och att ingen annan utav oss ramlar dit.

Hugo som är frisk som en nötkärna har haft riktigt tråkigt här hemma med mig och Alva de senaste två dagarna. Han har kommit med massa förslag på saker vi skulle kunna göra men alla förslag har inneburit promenader, cykelturer eller utomhusvistelse i största allmänhet vilket inte har känts som en jättebra idé med tanke på Alvas tillstånd. Men i eftermiddags gav jag med mig och satte på dom ytterkläderna och släppte ut dom på baksidan för att leka i den nyfallna snön.

Alva var nöjd i cirka fem minuter sen tyckte hon att det blev för kallt och ville genast gå in. Hon fick stå inne i värmen och titta ut genom fönstret på storebrorsan när han åkte kana på altangolvet och knådade snöbollar istället.

En perfekt skridskobana :o)

Alva grimaserar i kylan.

Hugo var mäkta stolt över årets första snöboll.

Kram Lovisa

"Mamma, Alva sjuk"

Det kom Alva in till mig och sa imorse när jag höll på att göra mig i ordning. "Nämen, inte är du sjuk", sa jag, samtidigt som Alva drog upp tröjan och tittade på sin mage och sedan kom den...kaskaden! Huvva vad jag tycker det är äckligt...men inte lika äckligt som jag tror Alva upplevde det där hon stog med kräks över hela sig. Stackars barn!

Nu är klockan snart fyra på eftermiddagen och hon har inte kräkts något mer. Tack och lov! Hon har både fikat frukost och ätit pannkakor idag och fått behålla det. Vi misstänker att det är vällingen som är boven. Så var det även för Hugo i den här åldern. Den fullkorniga vällingen blev för stark för magen och han kräktes bara upp den. Nu verkar det bli samma med Alva.

Jag experimenterade lite och lät Alva fika på förmiddagen för att se om hon fick behålla det. Hinken stod beredd bredvid henne. Här hemma är den vit med texten Bauhaus på. På min tid var den knallorange och jag var livrädd varje gång den plockades fram för då betydde det att det inte fanns någon återvändo...magsjukan var ett faktum.

Hugo fick också vara hemma idag eftersom att jag inte visste om vi alla skulle bli magsjuka eller inte. Han blev ganska snabbt uttråkad och hittade kameran som han lekte med en stund.

Självporträtt av fotografen.

Vi satte upp Hugos födelsedagspresent...två månader efter att han hade fått den. Det blev en hit :o)

Det snöade en gnutta här hemma i eftermiddags, men det fick inte ligga kvar speciellt länge. Men tillräckligt länge så att barnen hann uppleva det och tyckte det var spännande att se.

Kram Lovisa