Vi fortsätter väl då...

Hej på er!

Ja asså...inläggen kommer lite nu och lite då som ni kanske märker.

Jag är inte riktigt med på banan känner jag och har inte riktigt huvudet med mig...så det blir lite som det blir.

I förra inlägget skrev jag att det äntligen kändes som att jag kunde andas igen...men att jag ändå inte riktigt vågade tro att vi var i hamn. 

Och tänk så rätt jag hade (tyvärr!)

Efter 1 1/2 veckas sjukskrivning så var Hugo tillbaka i skolan igen i måndags. Trots att jag stundtals har funnits med i klassrummet och på raster så har han ändå fått anfall.

Nio stycken för att vara exakt...på fyra dagar. 

Så idag har vi varit hemma (Alva och Molly fick också hänga med oss). Och inte ett enda anfall...nada. Noll!

Redan i tisdags så ringde Marcus och sökte läkaren...och idag ringde han upp (!) Dom jobbar verkligen i ljusets hastighet dom där läkarna! (Ja ja...förlåt. Jag vet! Dom jobbar på så gott dom kan och vi är ju inte ensamma om att behöva hjälp. Men det är så frustrerande att ALLT tar sån tid!!) 

Läkaren valde iallafall att sjukskriva Hugo ytterligare fyra veckor. Mycket pga den oro och ångest som han känner inför att gå till skolan och rädslan han har för att få en massa anfall inför alla andra barn och vuxna.

Japp...så ser läget ut.

Och vad vi känner och tycker om allt det här behöver jag nog inte orda om. Så jag visar lite blandade bilder istället.

Idag sken solen, så efter en skön sovmorgon och sen frukost så gick vi ut en stund i trädgården.

"Jaaa må hon leva..." Molly kom med tårta och skönsång där jag satt på altanen.

Sen tog vi "latmask-lunch" på trappen. Pizza ;-)

Molly gillade min kebabrulle...

Min lilla pre-fjortis ;-)

"Alva! Vad gjorde du?" Molly ordningspolis läxar upp storasyrran som råkade välta ut en hel burk med pärlor på golvet ;-) 

Kram på er och hoppas ni får en fin helg!