måndag 3 mars 2014

Läget hemma

Hej hej!

Det är väldigt spännande det här med att vara hemma med en sjukskriven fast ändå fullt frisk kille (bortsett från epilepsin då såklart) i två veckor. 

Det är spännande att försöka hålla humöret upp på nån som redan första dagen hemma började klättra på väggarna och ville gå tillbaka till skolan.

Det är spännande att "leka" fröken och få honom att göra läxorna han fått med sig hem, när han genomskådat mig och min totalt opedagogiska sida när det kommer till att lära ut matte och svenska m.m. Suck!

Det är också väldigt spännande att stå emot allt fika som önskas inmundigas flera gånger om dan. Spännande som sagt... Jag kommer ha gått upp minst 10kg de här veckorna ;-) 

Att vara hemma såhär påverkar även dagsorienteringen en smula. Jag har helt missat att vi är inne i Mars nu. Fick en smärre chock när jag gick in i mobilkalendern i morse och såg att det var den 3:e mars idag!!!! Holy makaroni...hur gick det till??

Förra veckan...när det fortfarande var februari...så hälsade vi på hemma hos Mia, Seth och Tess en stund.

Seth var hemma från skolan med feber så grabbarna tog det lugnt med lite Minecraftspel i soffan medan Mia och jag satt och snackade i köket :-)

På fredag efter lunch så åkte vi till skolan och överraskade Hugos klass med glass och chokladmedaljer. Under alla de här veckorna med flera anfall om dan så har Hugos klasskompisar varit toppen och bidragit till att Hugo har känt sig trygg och lugn mitt i allt.

Hans kompisar har ropat på en vuxen när han fått anfall på raster, dom har hjälpt till att hålla nyfikna på avstånd när Hugo behövt lugn och ro vid uppvaknanden men framförallt så har dom själva tagit allt som hänt med ro och behandlat Hugo precis som vanligt, vilket har påverkat Hugo positivt.

Och för det tyckte vi att dom var värda lite uppmuntran :-) Hugo fick en stor gruppkram när vi åkte därifrån och kände sig sådär spralligt glad när vi kom hem.

"Jag tror dom tyckte det var kul att se mig igen..." Var hans kommentar efteråt ;-)

Gjorde "krabbelurer" till mellis när vi kom hem. Ett recept jag hittade hängandes på fritids. Supergott (och supersött!).

Verkligen MUMS!!

Det ser så fridfullt ut...men skenet kan bedra. Gnäll och tandagnissel heeeeeela tiden.

Idag kör vi en lugn hemmadag. För trots att vi har tagit det piano de senaste sex dagarna så fick han ändå anfall i fredags och igår.

Marcus ska försöka få tag på läkaren idag och fråga hur vi gör nu... Vad blir nästa steg? Han ligger på maxdos sedan snart två veckor men fortsätter som sagt få anfall (även om dom har minskat ordentligt i antal...) men har på kuppen blivit folkskygg och vill knappt lämna hemmet pga oro att råka ut för anfall bland okända människor och på okända platser. 

Fortsättning följer...tyvärr!

Kram Lovisa

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar