tisdag 15 december 2009

Tjejligan

Idag måsta jag bara få fortsätt skriva om Alva och hennes kompis Cornelia på dagis som jag skrev om igår. Det är så roligt att dom trots sin låga ålder ändå har hittat varandra och att dom redan är näst intill oskiljaktiga. När jag var på Alvas utvecklingssamtal härom veckan och pratade med hennes fröken påpekade även hon de små tjejernas tajta vänskap och menade att det inte är så vanligt att man i tvåårsåldern redan har hittat en "bästis". Men Alva och Cornelia har verkligen ett speciellt vänskapsband och gör visst allt tillsammans på dagis, pratar likadant och låter till och med likadant :o)

Fraser som Alva helt plötsligt bara kan och använder frekvent här hemma och som vi inte har någon aning om var de kommer ifrån fick vi veta igår på Luciafirandet av Cornelias mamma Ida att Cornelia också använder sig av hemma hos sig. Exempel på sådana fraser är tex "cool", "japp och näpp" som svar på frågor man ställer samt "det göj inge"!

Vi pratade om det senast idag vid matbordet jag och Marcus att det är kul att barnen har så många fina kompisar och att vi hoppas blir kvar här i Örebro så pass länge att barnen och deras kompisar kan växa upp tillsammans och skapa relationer som håller livet ut. Själv så har jag flyttat så mycket under min uppväxt så jag kan inte direkt säga att jag har någon "bästis" som jag kan prata gamla minnen med eller skratta åt incidenter som hände när vi var små. Det är verkligen något jag önskar att Hugo och Alva får. Och vem vet...kanske är Alva och Cornelias vänskap på god väg att bli en sån?

Tjejerna busar och fnittrar.

Söta som socker tillsammans!!
Kram Lovisa


3 kommentarer:

  1. Visst är det coolt att de förstår varandra och har sina lekar som ingen annan förstår! Härligt att Lala har en sån vän!!!
    KRAM Mia

    SvaraRadera
  2. visst är det häftigt. Nellie fann oxå mkt tidigt sin bästa vän Nelly. Nelly är mörk och min Nellie ljus. Tajta vänner från början. Nu slutade ju min Nellie på det dagiset och häromdan ringde Nellys mamma och frågade om en lekdejt för flickorna. Det visade sig att Nelly ofta gråtit och undrat om Nellie glömt henne och var rädd att hon funnit en ny vän. Vi bestämde nu i lördags. Min Nellie grät i två timmar då hennes känslor och saknad kom över henne. Så på lördagen satte vi oss i bilen, tror du inte att hon kräks på vägen in!!!!! Bara att vända och ställa in dejten. Så taskigt. Nely grät floder enl hennes mamma. Min Nelly är fortfarande sjuk så hon har inte hunnit reflektera ännu. Men Kärleken är djup och det är häftigt.
    Kramar
    Anette

    SvaraRadera
  3. Vad söta de är!
    Ni ska väl inte flytta någonstans, jag hoppas ju att vi kan bli lite mer frekventa på "fikafronten" så att vi inte väntar 6 mån mellan gångerna :-)
    Är ni hemma något de närmsta veckorna?
    Ha det så bra! Kram

    SvaraRadera