Hej, nu är vi hemma igen!

Vad skönt det är att vara hemma igen, även om vi har haft en underbar vecka uppe i Långsjöby tillsammans med familjen. Nu ligger barnen och sussar uppe i sina egna sängar, nybadade och mätta. Resväskorna gapar tomma och står prydligt uppställda inne i förrådet igen. Kylskåpet är åter igen fyllt med mat och nu sitter jag och Marcus i soffan och tar igen oss. Det har blivit många timmar i bilen dom senaste dagarna och det känns i kroppen. Barnen har varit tappra och skött sig fenomenalt under resans gång. Räddningen har varit att vi har stannat och sovit på hotell på både upp och ner resan så vi har kunnat sträcka på benen under några timmar.

Vi har haft mycket snö och strålande sol men även mycket slask och grå himmel. Men veckan har präglats av trevligt umgänge och ledighet. Vi har slappnat av och riktigt gått ner i varv så nu känns det väldigt främmande att gå tillbaka till jobbet imorgon. Men som tur är så är det snart helg igen och en resa upp till stugan är redan inplanerad. I juli stundar en stor släktträff som min pappa har anordnat. Då strålar vår blygsamma familj (?!) på 15 personer tillsammans med ca 300 Lindbergare, Ärlebrandtare och andra släktingar.

Barnen som har bylsat runt i täck-kläder och galonisar hela veckan gladdes åt det mer "lättklädda" vädret här hemma.

Studsmattan åkte fram idag. Det var skönt för barnen att röra på sig en smula efter att ha suttit stilla i bilen i över 80 mil.

Alva och jag tar sovmorgon på hotellet. Sedan fortsatte vi vår resa upp mot Långsjöby.

Men först blev det ett stopp i Vilhelmina för att äta pizza och handla på ICA.

"Storstugan", som vi kallar den. Den här byggde min farfar, pappa och hans bröder för läääänge sedan och har använts av min familj som bostad när vi kommit upp för att fira påsk eller njuta av några sköna sommardagar under semestern. Numera bor mamma och pappa i "Lillstugan" som införskaffades för några år sedan (när vi blev för många) och som ligger ett stenkast bort.

Hugo i vårt sovrum.

Marcus och Hugo kollar om det fanns någon täckning nere i stugan...det gjorde det inte så det blev en datorfri vecka.

Lördagen bjöd till att börja med på solsken så vi passade på att gå ner till sjön...

Det blev endel pulsande i snön.

Tindra njöt av en koppelfri vecka :o)

Tyvärr ingen fickelycka den dagen.

Alva tyckte inte om att det var så mycket snö.

Ser du Marcus och Linda? Dom försöker få iordning en grop där vi kunde grilla och lapa sol.

Ebba och Alva väntar på korvgrillning.

Noa tar en paus.

Hugo har grävt ner sig.

Livet är allt bra härligt!

Fortsättning följer...

Kram Lovisa

Filmjölkslimpa

Detta måste vara det godaste brödet i världshistorien. Det har funnits på frukostbordet och till kvällsfikat i alla tider inom den Lindbergska släkten och speciellt i min familj. Smaken framkallar många mysiga minnen från när jag var liten och bla hade varit ute och lekt långt in på eftermiddagen och det hade hunnit bli mörkt. När man kom in i värmen och var kall om nosen var det mysigt att sätta sig vid ett dukat bord och njuta av filmjölkslimpa med kaviar på och ett stort glas med O´boy. Det sov man gott på sen. Tänk vad en liten brödbit kan framkalla hos en.

Hur som haver så händer det att en limpa blir gjord här hemma när andan faller på. Marcus och jag älskar den men barnen har ännu inte förlikat sig med smaken. Men det gör ju egentligen ingenting...då blir det desto mer till oss!

Idag ställde jag mig och gjorde en limpa som är tänkt att få följa med upp till stugan. Vi är ju några stycken som ska äta frukost och kvällsfika så en och annan limpa kan vara bra att ha med sig. Var tvungen att testsmaka den när den var klar och den får absolut godkänt. Inväntar att Marcus ska komma hem så vi kan skära upp några fler skivor att kalasa på innan det är dags för sängen. Jag tänkte iallafall att jag skulle lägga ut receptet som jag vet att några har frågat efter...så här kommer det;

Filmjölkslimpa

1 liter filmjölk

3 dl ljus sirap

3 tsk bikarbonat

2 tsk bakpulver

1 tsk salt

ca 1,2 kg rågsikt

Blanda allt till en deg (jag använder assistenten). Den ska vara lite klibbig. Häll i en smord långpanna eller använd bakplåtspapper. Grädda i 100 grader i 30 minuter. Sedan höjer du till 150 grader och gräddar vidare i ytterligare 30 minuter. När den är klar penslar du den med kallt kaffe och delar sedan i fyra lika stora limpor. Klart!

Kram Lovisa

Bullbak

Idag har jag och Alva tagit det lugnt. Hon började dagen med att vara feberfri men just innan vi skulle klä på oss och gå upp till dagis för att hämta Hugo tempade jag henne och då visade det sig att hon hade feber igen. Men imorgon är det Marcus tur att vara hemma för jag har en temadag på jobbet som jag gärna vill vara med på så då får Alva och pappa mysa med varandra istället.

Idag har vi fortsatt att baka. Igårkväll kunde jag stryka tekakorna från listan. Dom ligger numera packeterade i små påsar i väntan på norrlandsresan. Idag blev det bullbak och jag har hunnit göra den första satsen. Det har tagit mig halva dan för man är ju inte så jätte effektiv när man ska ta hand om en sjukling samtidigt. Degen har fått jäsa lite extra länge men som tur var lyckades jag hålla koll på tiden när dom var i ugnen så inga bullar brändes.

Nu har vi kommit hem från en promenad ute i det sköna vårvädret. Hugo fick åka sparkcykel för första gången i år, så han var nöjd. Alva somnade i vagnen och sov gott hela promenaden och vaknade precis när jag hade kånkat upp vagnen för alla trappstegen. Det blev självklart bullar till mellis och barnen har godkänt dom...pjuh, vilken tur! Nu ska jag se om jag orkar ta itu med den andra satsen.

Klicka på bilden så kan du läsa receptet på Mandelbullarna som har blivit vår absoluta favorit här hemma.

Kram Lovisa

Nu gäller det att vara effektiv

Just när jag skulle ge mig ut på stan för att handla lunch idag så ringde mobilen. Det var en av Alvas fröknar som hörde av sig och berättade att Alva hade fått feber och var lite hängig. Det innbar att det bara var att gå tillbaka till kontoret och meddela samordningen att jag var på väg hem och be dom lägga ut mitt sista uppdrag för dagen på någon annan.

När jag och Alva sedan kom hem så ville hon brottas i soffan och verkade inte vara speciellt tagen av febern. Men nu framåt eftermiddagen när vi har hämtat Hugo och varit ute och premiärtestat gungan så slocknade hon på två röda i soffan. Helt slut!

Nu kom Marcus precis hem och ska ta med sig Hugo på bollkul. Jag och Alva blir hemma och kanske...om Alva tillåter...så kanske jag hinner baka en filmjölkslimpa eller ett lass med bullar. Vi behöver ladda upp med fika- och matbröd inför vår norrlandsresa och mitt bidrag kommer att bli just ovan nämnda, plus en sats med tekakor.

Om jag hinner så lägger jag nog ut receptet på filmjölkslimpan här lite senare ikväll. Vet att det är några som är lite sugna på att testa göra en långpanna därhemma.


Kram Lovisa

Vi lever

Japp...det gör vi! Jag har helt enkelt inte orkat uppdatera bloggen på ett tag bara. Den här veckan har barnen lyckats hålla sig friska så jag har kunnat jobba hela veckan. Åh, vad kul det har varit! Det är så skönt att få en sammanhängade vecka med rutiner, kollegor och uppdrag.

Tyvärr har Marcus gått och blivit dålig istället. Han fick samma magbacill som Hugo hade härom sistens. Inte kul alls. Han har varit rätt spak. Men som tur är så klarar han sig bra själv och jag har inte behövt ta ut VAN (Vård Av Man).

Men nog om det.

Påsken börjar närma sig och Alva kom hem med årets första påskpynt idag. Jag blir alltid lika rörd och kommer nog aldrig sluta förundras och glädjas över barnens konstnärliga alster. Alvas färggranna ägg fick genast en given plats i köksfönstret.

Påskpynt!

Hugo fortsätter underhålla oss med sina "Manboy"-uppvisnigar.

Älsklingen!

Kram Lovisa