Jul i vårt hus

Nu är vi hemma hos min familj i Katrineholm och firar jul. Jag och barnen kom hit i tisdags kväll och möttes då av mamma, pappa, bror, syskonbarn och syster med familj som flygit ända från Lycksele för att fira jul med oss här nere. Marcus åkte från Sälen i onsdagskväll och var framme i Katrineholm strax innan midnatt. Det var så skönt att ha honom hemma igen! Han var mycket nöjd med sin lilla fjällsemester men var lite smått "lemmen" efter alla turer i backen på snowboard. Det är bara att konstatera att han inte är 20 år längre.

Julaftonen igår var jättemysig! Alla barnen var glada och tindrade ikapp med julgranen och alla ljusen. Vi hann njuta av både julgröt, julmat Kalle och allt annat som hör julen till innan mörkret lade sig och Tomten smög sig fram för att dela ut paket till alla barnen. Här kommer några bilder på vår jul i det Lindbergska hemmet.

Julaftonsmorgon. Hugo och Alva pysslar och ritar med julklappen som låg i strumporna.

Klockan ett åkte vi till kyrkan och övade julsånger som vi senare skulle sjunga för dom enastående (läs ensamstående) som har blivit något av en tradition.

Söta och busiga Signe

Prinsessan Nellie

Tomten Alva håller koll på paketen under granen.

Min underbara familj har bänkat sig framför tvn för att titta på Kalle.

Det smarriga julbordet!

Alva och Signe spanar efter Tomten...

...som hittade hit även i år.

Till allas stora glädje och lättnad!

Tomten hade glömt sina glasögon hemma så han fick låna Nellies julklapp som hon hade fått i strumpan tidigare på morgonen...ett förstoringsglas!

Förväntansfulla barn och föräldrar!

Alva äter kvällsmat med moster och morbror som coachar.

Alva har kommit in i en för tidig pubertet och har börjat odla hår under armarna ;o) Det förklarar ju även utbrotten hon kan få ibland...

God Jul!

Lilla Julafton

Nu är vi hemma igen efter en snabbvisit i Kisa. Igår morse packade vi bilen full med julkappar och sovkläder för att fira lilla julafton hemma hos farmor och farfar. Idag kom vi hem igen med minst lika mycket juklappar i bagageluckan...fast öppnade.

Vi hade en jättemysig julafton tillsammans med farfar, farmor, kusiner, fastrar, farbröder och gammelmormor och gammelmorfar. Vi åt god julmat och öppnade fina presenter. Barnen fick många nya fina leksaker att leka med framöver.

Ikväll vinkade jag och barnen av Marcus som åkte iväg med Hovlunds till Sälen några dagar. Deras jazzkvintett har en spelning den 23:e och som betalning får dom gratis boende och liftkort i några dagar. Jag och barnen var också medbjudna men eftersom att Linnéa, Niclas och flickorna kommer ner från Lycksele över jul valde jag och barnen att åka till mamma och pappa istället för att umgås med familjen. Det händer ju inte så ofta att vi alla är samlade på samma ställe samtidigt.

Samtidigt tyckte jag att Marcus skulle få en möjlighet att komma iväg och åka skidor i några dagar. Jag fick ju min utlandssemester i höstas som jag så länge har hoppats på...nu var det hans tur att få åka lite skidor.

Nu när barnen sover och det är alldeles knäpptyst i huset har jag tagit fram lite gott att äta och laddat DVDn med Narnia. Imorgon väntar jobb och dagis...men bara tills på tisdag sen packar vi bilen och åker hemåt!

Barnen i väntan på paketutdelning :o)

"Kan vi få våra paket nu??"

Svettlortarna Albin och Hugo

Svärmor Birgit fick en alldeles egen blogg i julklapp.

Alva och gammelmormor Britta umgås över en fika

Kusinerna tittar på film.

Grabbarna grus!

Seth fyller 4 år på Juldagen men vi firade honom redan idag.

Vårt lilla partylejon :o)

Kram Lovisa

Välbehövlig helg

Efter en lång och kämpig vecka är det äntligen fredag och dags för helg. Hela veckan har bestått av tidiga mornar och barnen har varit jättetrötta. Men som tur var så började jag inte förrän kl9 imorse så vi kunde sova lite längre än vanligt. Barnen vaknade 7:30 utan att behöva bli väckta så det blev en väldigt bra start på dagen.

Ikväll har Marcus varit på Julbord med jobbet och tanken var att jag skulle packa och förbereda för vår lilla resa till Kisa imorgon. Men när barnen hade somnat så hamnade jag i soffan och har inte lyckats ta mig upp därifrån sedan dess. Huvudsaken vi får med oss alla julklappar...mer behöver vi väl egentligen inte packa...eller?!

Var är Alva??

Tittut!!!!!

Kram Lovisa

Tappad röst

Egentligen har jag inte tid att sitta här och blogga. Jag har fått en julavslutning på mitt schema imorgon att tolka där det ska sjungas en och annan julsång, så ikväll måste jag sitta och översätta och träna på dom. Men först ska jag bara visa två små klipp på barnen som jag tog ikväll.

Hugo har fått en förkylning som satt sig på stämbanden så han har tappat rösten helt och hållet. Det blir ju inte direkt bättre av allt skrik och stojande på dagis hela dagarna. För att få honom att prata på filmsnutten bad jag honom att räkna till trettio...och gissa vem som skulle göra precis som storebror ;o)

Kram Lovisa

Tjejligan

Idag måsta jag bara få fortsätt skriva om Alva och hennes kompis Cornelia på dagis som jag skrev om igår. Det är så roligt att dom trots sin låga ålder ändå har hittat varandra och att dom redan är näst intill oskiljaktiga. När jag var på Alvas utvecklingssamtal härom veckan och pratade med hennes fröken påpekade även hon de små tjejernas tajta vänskap och menade att det inte är så vanligt att man i tvåårsåldern redan har hittat en "bästis". Men Alva och Cornelia har verkligen ett speciellt vänskapsband och gör visst allt tillsammans på dagis, pratar likadant och låter till och med likadant :o)

Fraser som Alva helt plötsligt bara kan och använder frekvent här hemma och som vi inte har någon aning om var de kommer ifrån fick vi veta igår på Luciafirandet av Cornelias mamma Ida att Cornelia också använder sig av hemma hos sig. Exempel på sådana fraser är tex "cool", "japp och näpp" som svar på frågor man ställer samt "det göj inge"!

Vi pratade om det senast idag vid matbordet jag och Marcus att det är kul att barnen har så många fina kompisar och att vi hoppas blir kvar här i Örebro så pass länge att barnen och deras kompisar kan växa upp tillsammans och skapa relationer som håller livet ut. Själv så har jag flyttat så mycket under min uppväxt så jag kan inte direkt säga att jag har någon "bästis" som jag kan prata gamla minnen med eller skratta åt incidenter som hände när vi var små. Det är verkligen något jag önskar att Hugo och Alva får. Och vem vet...kanske är Alva och Cornelias vänskap på god väg att bli en sån?

Tjejerna busar och fnittrar.

Söta som socker tillsammans!!

Kram Lovisa