God fortsättning!
Har ni haft ett fint nyårsfirande? Vi åkte upp till Avesta för att fira med Marcus lillasyster Mia och barnens kusin Seth. Stefan jobbade och var borta och kunde inte vara med, men vi andra fick en fin kväll iallafall. Den innehöll allt från pulkaåkning, fika, nyårsmiddag, film, lek, nattvickning och Jan Malmsjö på tv. Mia berättar så bra på sin blogg och har lagt ut bilder från årets sista dag så jag hänvisar dit istället...klicka HÄR så kommer du dit.
Idag var det första jobbdagen efter 10 dagars julledigt. Det var segt att komma upp och iväg imorse, minst sagt. Och efter en riktigt tråkig morgon med en viss ung herre som satte sig på tvären så var det inte mycket som behövdes för att få mig ur balans. Det är riktigt drygt med alla dessa hormoner i kroppen. Jag kan vara ganska blödig i vanliga fall också men nu är det något helt extremt vad känslig jag är och har lätt till gråten hela tiden.
Som idag tex när jag åkte till en löp och skidbutik för att handla lite grejer till Marcus. Från det att jag tog min nummerlapp och tills dess att jag fick komma till kassan och betala tog det hela 35 minuter. Jag höll på att bli tokig över sävligheten bland personalen och när Marcus ringde för att fråga hur det gick för mig så var det med gråten i halsen som jag satt och småsnyftade fram att det var tio nummer före mig och att dom aldrig verkade vilja betjäna mig. Moget!
Å nu sitter jag framför tvn och "Spårlöst" på 4:an går på i bakgrunden och jag har svårt för att skriva pga tårarna som sprutar och dimman som dom framkallar. Sanslöst vad känslig jag är! Men samtidigt är det lite skönt...Ut med det bara, känner jag...så länge jag sitter i min egen kammare är det ju bara befriande. Men när jag sitter på jobbet och bölar...ja, då börjar det kanske gå lite väl långt. Det värsta är att jag har drygt fyra månader kvar av graviditeten...och det kommer ju inte gå över med förlossningen...det här är ju bara en fis i rymden med tanke på vad som kommer att hända med mig EFTER förlossningen... Då kommer fördämningen vara öppen och omöjlig att stänga igen.
Nog om det...för i lördags när vi kom hem från Avesta började vi flytta in Hugo och alla hans saker i det nya rummet. Det var en stor stund för oss alla tror jag. Hugo själv var mäkta nöjd med att få sova i ett alldeles eget rum och det gjorde han dessutom med bravur. HELA natten sov han därinne utan att ropa efter oss eller komma utsmygandes. Härligt! Här nedan kommer lite bilder från det färdiga rummet.
Gardiner saknas dock...
Hyllan är på plats, robotorna vaktar rummet och ett litet lego/pysselbord har inhandlats.
En julklapp från kompisen Lucas står uppställd i fönstret.
Hugo har själv "pimpat" sängen med en Batmangubbe.
Rolig skylt!
Syskonmys för en stund.Kram Lovisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar