Hej och happy Farsdag på er!
Imorse firades Marcus med sång och paket. Vi sjöng Alvas älsklingssång - "Vi gjattuleva, vi gjattuleva, vi gjattuleva uti hundjade åj. Fujja, fujja, fujja, fujjaaaaa!" Hälften av barnaskaran hade varit med och valt paket, men det blev ingen jätte genomtänkt present för väl inne i affären fälldes kommentaren "Mamma det jäckej nu, jag vill åka hem". Så vi tog en snygg skjorta från ställningen och tänkte att; faller den inte i smaken så får väl pappan byta. Men han gillade den och det verkar som att den är en keeper.
Dom andra två presenterna hade den ömma modern...alltså jag, införskaffat tidigare under veckan. Jag hittade ett par strumpor som tydligen skulle vara bra till vinterlöpning och skidåkning. Jag brydde mig inte ens om att titta på prislappen för jag tänkte att ett par strumpor kan ju inte kosta så många kronor. Men jag fick en smärre chock när jag väl skulle betala och kassadisplayen visade 250:- med stora gröna neonsiffror!!! What?!? För ett par strumpor!! Hade det varit ett tio-pack så hade jag väl förstått...men nu var det ju bara ETT par! "Dom andas jättebra, behåller värmen och är formsydda" sa expediten. Jasså, jaha!! Jamen dåså...är dom formsydda, då förstår jag. HA!!
Men det är han värd, världens finaste och bästa pappa!!!
Paketöppning. Pappan själv hann knappt vara med och öppna...innan han hade fått bort allt John Blundstoff ur ögonen så hade barnen nästan öppnat alla presenter :o)
Alva, en 3-åring av idag med mobilen i högsta hugg.
Renoveringen och bygget av sovrummet fortsätter. Den här helgen har vi haft Mia, Stefan och Seth här, men Marcus har ändå fortsatt att jobba med rummet (vilket Mia och Stefan blivit informerade om). Men vi hade en trevlig helg ändå. Mia var duktigare på att använda kameran än jag så jag misstänker att bilder kommer att hamna på hennes blogg.
Nu ska vi åka iväg och inhandla "spottar", el och isolering. Marcus började även prata om golv och tapeter och då piggnade jag till ;o) Nu snackar vi! Det innebär att vi börjar komma in på mitt gebit :o) Fortsättning följer...
Kram Lovisa
Att du stod kvar på benen och inte ramlade i hög när du såg priset. Bra gjort. Han får allt vara rädd om dyrgriparna.
SvaraRaderaVilken liten fin prinsessa ni har.
Kram, kram