Idag var den stora dagen då jag skulle lämna Alva på dagis en liten stund. Det gick hur bra som helst. Jag fick veta att jag skulle ringa till dagis efter tio minuter för att kolla läget och sedan skulle jag vänta i ytterligare trettio för att sedan komma tillbaka och visa mig för Alva.
När vi vinkade hejdå satt hon på fröken Elins höft och tittade lite fundersamt på mig men började varken att skrika eller gråta...(en bra start). När jag ringde tillbaka efter tio minuter fick jag höra att hon traskade runt i lokalen och undersökte leksakerna som fanns där. Lite blyg var hon dock för hon ville inte riktigt möta någon med blicken...men ledsen var hon iallafall inte.
När jag kom tillbaka efer 40 minuter så hade det fortsatt i samma stil. Hon hade strosat runt och lekt lite med olika leksaker och till och med sökt sig till en utav de andra fröknarna, Emma (då Elin var upptagen med att trösta ett annat barn) och hade sträckt upp armarna för att bli buren. Sånt är skönt som mamma att få höra när man är lite orolig.
Hugo brukar få följa med Marcus mycket när han håller på och bygger och renoverar och använder sina verktyg. Hugo har en hel hög med egna plastverktyg som han gärna ska vara med och använda. I bland får han även låna Marcus riktiga verktyg och då får man alltid påminna honom att han ska ta det försiktigt. Idag var jag glad att det inte var ett riktigt verktyg han använde när han kom på att han skulle såga mamma i huvudet...klingan fastnade nämligen i håret och blev ett stort och otympligt hårspänne som tog ett tag att lirka bort.
Hugo är ju som jag berättat tidigare en sann pinnsamlare. Han har ett antal pinnar samlade och fler på gång. Varje promenad till dagis, lekparken, bilen...ja överallt, får honom att vilja leta små, stora, långa, korta, raka och krokiga pinnar. Vi får se vart det här slutar...När Marcus kom hem från jobbet i eftermiddags åt vi en snabb middag och sedan klädde vi på oss och åkte till Marieberg för att fika och planen var även att köpa en ny "cool bil" till Hugo, men det visade sig att Farmor hade hittat en snarlik bil i en affär hemma i Kisa så istället fick han välja något annat som han gärna skulle vilja ha. Det blev två "fula gubbar" som såg riktigt otäcka ut om ni frågar mig och Marcus (lägger inte ens ut en bild på dom här på bloggen...så fula var dom!) Men Hugo gillade dom och har gullat med dom och kallat dom för sina "Bätta vännej" och dom skulle absolut sova med honom i sängen inatt. Underliga pojke...;o)
Cafébesöket blev en roligt upplevelse...vi ställde oss vid cafédisken för att beställa fika och Hugo som ganska snabbt bestämde sig för vad han ville ha stegade fram till kassan där tjejen stog för att ta betalt. Han drog sig upp så att näsan stack upp över disken och sa "Hej, ja vill ha en cola och en ocklaboll". Han lät så självsäker och världsvan, som om att beställa fika över disk var något han gjorde varje dag. Troligtvis kommer det från våra besök i lekparken då vi alltid brukar leka affär och beställer mat från varnadra och köper varor över disk. Jaja...han var så söt och jag och Marcus fick oss ett gott skratt ;o)
Väl hemma igen hann vi med lite fredagsmys och barnen fick äta lite popcorn och salta pinnar. Det var Alvas första möte med snacks av detta slag...och det var inte alls svårätet!Nu blir det lite Let´s Dance och go´fika innan sängen kallar. Trevlig helg på er!!
Kram Lovisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar