"Kan själv!"
Idag var planen egentligen att åka till Motala för att gratta Hanna som fyller två år den 6/2 och Åsa som fyllde år för en vecka sedan. Men i Skärstad har dom gått och blivit sjuka så vi valde att stanna hemma och gick till kyrkan istället.
Detsamma hände i lördags när vi var bjudna hem till Mackan och Alexandra på middag. Deras Oscar hade varit magsjuk några dagar tidigare men mådde dock mycket bättre, men med tanke på att vi precis börjat inskolningen med Alva vågade vi inte äventyra något så vi stannade hemma då också. Det kändes lite tråkigt med tanke på att det var länge sedan vi sågs, men det vore ju så synd om Alva skulle bli sjuk igen så tätt inpå sin senaste omgång. Det vore även synd att riskera att det blir ett avbrott i inskloningen nu när allt flytit på så bra den veckan som varit...så vi funderar helt sonika på att isolera oss några veckor framöver. Bara för att vara på den säkra sidan ;o)
Marcus kom precis ut ur Hugos rum med en hälsning att han ville att jag skulle komma in och säga god natt. När jag kom in ville Hugo visa att han hade bäddat ner sina nya "gubbar" i sängen bredvid honom. När jag frågade om han hade gett dom något namn ännu fick jag till svar...-" Mmm, dom otäcka!" Mycket passande namn måste jag medge. Huvva!!
Hugo, också känd som "Toknisse" här hemma poserar iklädd sitt gröna förkläde från "Milda". I bröstfickan finns en bild på olika köksverktyg som vi försökte efterlikna. Självklart skulle alla användas i matlagningen sen. Det blev rätt så fullt i grytor och kastruller ;o)
När vi kom hem från kyrkan ville Hugo dega. Han fick en degklump och några tandpetare och några minuter senare..."Taa daa", en snögubbe med keps! För det ser ni väl??! Vilken konstnär!
Hugo har under en tid varit inne i en "jag-kan-själv-period". Härom natten vaknade jag av att det skvalade inne på toaletten. Bredvid mig i sängen låg Marcus och snusade och sov så det kunde inte vara han...när jag kom in på toaletten stog Hugo där med byxorna nerdragna och jag frågade om jag skulle hjälpa honom? -" Nä, jag kan själv" svarade han sömndrucket.
Kläder ska han prompt välja själv. Har jag lagt fram kläder till honom att ha på sig till dagis som han dagen innan godkänt och tyckt vara "cooooola" så är dom nödvändigtvis inte lika "ccooooola" dagen efter utan istället ska han själv välja vad han ska ha på sig. Det är inte alltid mamma gillar valet av kläder men när han äntligen kommit så långt att han sätter på sig kläderna...SJÄLV, utan att gråta och skrika så är det ju bara att le och se nöjd ut. Eller hur??!
Ikväll skulle han absolut springa runt här hemma utan tröja och när vi till slut frågade varför fick vi till svar; -"Fö ja ska tjäna" och så började han klättra på träningscykeln och kliva lite på step-maskinen samtidigt som han suckade och stönade lite. Undrar var han fått det ifrån?
Som ni ser i bildens underkant har han en gnugg-tatuering på armen som vi fått från Danoninos yoghurtförpackning. Den har han gått omkring och låtsas vara en klocka. I tid och otid har han tjatat om "oj, nu ä klockan 10, snat ska ja sova", "Oj, nu ä klockan 5 å jag ska titta på tv fösst sen sova" osv, osv. Sött som socker!
Nu ska jag träna och sen gissar jag att klockan är läggdags och då ska det bli skönt att få krypa ner i sängen. I morgon är det en ny vecka och en ny inskolningsdag...Alva ska vara kvar över lunch. Vi hoppas och tror att det ska gå bra.
Kram Lovisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar