Hej på er!
Vilken vecka det här har varit. Usch!! Det känns som en otäck thriller...man vet att en mördare härjar i stan. Alla man känner är döda och man går ensam omkring och väntar på att han ska hitta en och slå till. Samma sak är det med magsjukan. En efter en i familjen har trillat dit...och nu är det bara jag kvar. Oooooh, scary!!
I mitt senaste inlägg skrev jag ju så kaxigt att Hugo och Alva hade klarat sig undan magsjukans otäcka klor. Men tänk så fel jag hade! Man ska ju som bekant inte ropa "hej"!
För strax innan Marcus och jag skulle gå och lägga oss i tisdagskväll så kom Alva ut ur sitt rum och klagade på magont. Hon ville ha en banan men åt bara tippen och gick sedan och lade sig igen...och då fattar man ju liksom redan vad som kommer att hända. Och mycket riktigt...kl.00:15 var det dags...och 00:40 en gång till. Men sedan fick hon sova resten av natten och mådde prima framåt förmiddagen. Hon mådde faktiskt så bra så hon sprang runt och busade med Hugo och Molly och hoppade jämfota och tjatade om att få gå ut och åka pulka.
Och lite friskluft har ju inte skadat någon. Så vi klädde på oss efter lunch och gick ut en stund. Härligt!
När Hugo kom in så mådde han lite kymigt och kröp in under en filt och lade sig i soffan. Där låg han resten av kvällen med ont i kroppen och bullrig mage.
Så i natt har vi bara väntat på att han också skulle hänga över toastolen (för av någon konstig anledning så händer det ju alltid på natten...varför är det så?)...men det blev aldrig något.
Imorse så fick iallafall Molly gå till dagis. Hon har gått hemma i så många dagar nu sedan hon själv blev frisk så jag tyckte att det kunde vara skönt för henne att komma iväg och träffa kompisarna på dagis och få fira lite Lucia. Stackars Alva missar sitt lussefirande eftersom att hon måste vara hemma sina 48 timmar. Trist med tanke på alla sånger hon tränat och tragglat med så länge.
Men, men...sånt är livet.
Därför tänkte jag att vi kunde lussa lite här hemma i morse istället. Jag stog och strök Lucialinnet sent igår kväll, bytta lampor i kronan och förberedde fika. När stunde var inne i morse så tyckte Alva att lusselinnet skavde och kronan satt för ostadigt på huvudet så det slutade med att vi rev av Sankta Lucia lite snabbt innan Lucialinnet och kronan åkte av och vi gav oss på fikat istället.
I morgon är tanken att vi ska åka hem till mina föräldrar i Surahammar. Jag hoppas innerligt att vi är klara med det det här eländet nu. Det börjar bli lite drygt.
Hoppas ni har det bra och får vara friska. Och Glad Lucia också...eller vad man nu säger ;o)
Hugo drog en överlycklig Molly i pulkan.
Man kan ju undra varför hon väljer den besvärligaste vägen? Två meter åt vänster var vägen fint plogad :o)
Glada syskon!
Iiiiii vad roligt!
Marcus var snabb och hann föreviga Alva som Lucia i morse. En pickosekund senare var allt väck ;o)
Seg Hugo orkade festa till det med ett tomtebloss.
Molly gillade när det sprakade :o)
Såhär ser det ut i skrivande stund. Snart får det vara slut på vårt sunkiga leverne. Så fort vi har tagit oss ur magsjuketräsket ska vi duscha, kamma och klä på oss och börja leva igen.
Kram Lovisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar