Ett livstecken

Hallå där!

Länge sedan sist.

Hoppas allt är bra med er trogna läsare som orkar hålla er kvar här trots extremt dålig uppdatering :-)

Kombinationen av att vi har fullt upp med livet och vardagen samt att jag känner att jag inte riktigt vet vad jag ska skriva om gör att det blir lite hattigt med inlägg.

Men jag är inte jättebekväm med att lägga ner bloggen helt och hållet heller...utan det får nog bli såhär ett tag framöver. Inläggen kommer när andan faller på helt enkelt :-)

Den här helgen är Marcus med några killkompisar i fjällen och åker längdskidor. Barnen och jag håller ställningarna här hemma.

Fredagskvällen började med att vi blev bjudna på kvällsmat hemma hos grannarna. Vi bylsade på oss varma kläder (-11 grader ute) och reflexvästar samt ficklampor och traskade iväg. Uppfriskande och härligt :-)

Emma blev glad när vi kom hem igen och släpper mig inte med blicken ens för en sekund. Just nu ligger hon och sover på min mage. Såååå mysigt!!

När jag kom hem idag låg det en liten överraskning på farstutrappen. Världens finaste Ida hade varit här med smarriga kakor till fredagsmyset :-) Sånt värmer!!

Lilla Emsingen blev 6 månader gammal den 21 januari. Vi missade tyvärr att fira det, men jag tror inte att hon tog illa upp ;-)

Önskar er en fin helg och lämnar er med en skön bild på Molly...

...som somnade såhär härom kvällen när jag satt och kliade henne på ryggen ;-)

Söt!!

Kram på dig!!