Frank Ådahl
I fredags åkte vi till mamma och pappa i Katrineholm. Hugo somnade självklart i bilen på vägen dit. Han hade haft en fullspäckad dag på dagis och sedan fick han följa med sin dagiskompis Seth hem efteråt så han var riktigt trött. Efter en snabb vända här hemma efter jobbet packade vi det sista i väskorna och slängde in grejerna i bilen och hämtade sedan upp Hugo på vägen och åkte raka vägen mot Katrineholm.
Där väntade inte bara Ludwig, mormor och morfar utan även moster, morbror, kusiner och Tindra the dog. Barnen var lyriska! Vi käkade tacos och satt länge kvar vid bordet och pratade efter att barnen hade slängt i sig sin mat. Det är något som är typiskt för min familj. Speciellt frukosten brukar bli en långsittare, så pass att det bara är att duka undan frukosten och sedan ge sig i kast med lunchen. Detta var något Marcus reagerade på när han var nykomling i familjen Lindberg...våra låååånga sittningar runt matbordet.
Igår firade vi Ludwig som fyllde...öh...få se nu. Hur var det? Vi hade nämligen svårt att enas om detta. Några tyckte 27 men Ludwig hävdade själv att det faktiskt är 26 så vi får väl lita på honom...han borde ju veta ;o) Han fick en bakmaskin utav oss allihopa. Jag blev faktiskt lite sugen på att införskaffa en för egen del. Tänk vad lyxigt att vakna till doften av nybakat bröd på mornarna. Jag hoppas tomten läser min blogg!
På kvällen lämnade jag och Marcus barnen hemma med mormor och Ludwig för att gå på konsert. Frank Ådahl var i stan och höll en konsert med en gospelkör och ett 8-mannaband i Pingstkyrkan. Jag har alltid gillat Frank men efter i gårkväll så gillar jag honom ännu mer. Vilken röst han har! Jag satt med gåshud och ett stort leende på läpparna mest hela tiden. Jag minns honom för låtar som "Ord, "Som en vind", "Lever genom dig"...osv och satt och diggade när han sjöng dom gamla godingarna en efter en. Men den yngre delen av publiken (som dessutom var majoriteten av besökarna) vaknade till först när han spontant brände av "Lejonkungen" och talade om att det är han som gjort rösten till Simba och sjungit in Rix FM-jingeln. Plötsligt kände jag mig så gammal!
Grattis bror!
Morfar gladdes åt Hugos nyvunna kärlek för älgkött. Här väntar han andäktigt på en skiva rökt älghjärta (!)
Frank Ådahl!!
Såhär glada blev barnen när vi kom hem :o)
"Tårar från himmlen"
Kram Lovisa
Oh, Frank... Hur bra som helst!!!
SvaraRaderaTänkte på det där med julklapp och brödmaskin... I Kinevågs familjen blir det ju inga julklappar, eftersom det bestämdes - när inte jag var med - att vi inte ska ge några till varandra. Men ja ä int bitter ;o) Hi hi!
Ja, ha var det han som sjöng i Lejonkungen?! "-Det visste jag redan sa Johannes" Men inte jag. Mirjam älskar Lejonkunen. Nu när hon är hemma och är sjuk går den filmen varm.
SvaraRaderaKram och Glad Advent från oss i Mölndal!