Nu är vi hemma i Örebro igen. Vi har haft härliga dagar i Kisa med nära och kära. Nja...eller, alla utom Molly har haft det bra verkar det som. Hon har nämligen varit på ett jättekonstigt humör och har nästan bara gnällt och varit missnöjd hela tiden.
Det är inte likt henne.
Visst gnäller hon vanligtvis också. Hon kan ha såna där dagar då man nästan har lust att lägga ut henne på BLOCKET under rubriken "Bortskänkes". Men nu har det varit något utöver det vanliga. Hon gnällde verkligen för ALLT.
Boven i dramat TROR VI stavas-"TÄNDER" för vi har hittat tre ganska stora gaddar som är på väg upp. Och vem blir inte gnällig då?!?!
Jag och Marcus åkte ju iväg på vår lilla bröllopsdagstripp till Linköping i fredags. Vi hade en jättehärlig dag tillsammans. Vi gick på stan. Hann äta både lunch, fika och middag ute, samt krypa ner i hotellsängen och titta på film och knapra på chips och godis :-)
Men just som vi skulle till att somna så ringde mobilen och vi fick veta att Molly var totalt otröstlig hemma hos farmor och farfar i Kisa. Hon hade fått hög feber och kunde inte komma till ro och somna trots farmor och fasters alla tappra försök.
Så vi rafsade snabbt ihop alla våra saker och checkade ut och åkte hem igen. Usch, vad långsamt det gick. Trots att Marcus körde liiiiite snabbare än tillåtet så kändes det som att vi tog oss fram i snigelfart.
Väl hemma i Kisa så hittade vi en pyjamasklädd farmor och faster på uteplatsen med en vaken Molly i vagnen. Hon hade lugnat ner sig något när hon kom ut i friska luften och fick ligga i vagnen.
Åhhh vilken kram jag fick när jag plockade upp henne!!! Hon slängde sig runt Marcus hals när han också kom emot henne. Snuttan!!
När vi väl var hos henne igen så kunde hon slappna av och både äta och sova. Så på bara några minuter så låg hon utslagen på madrassen bredvid mig :-)
Nog för att vi gick miste om en natt på hotell och den fantastiska hotellfrukosten morgonen därpå. Men ingenting sådant har någon betydelse då det finaste man har ligger sjuk några mil därifrån. Det fanns aldrig någon tvekan om hur vi skulle göra.
Vi ville bara hem till Molly!!
Idag mår hon mycket bättre. Hon har ingen feber men tänderna är fortfarande på väg upp så det tråkiga gnällhumöret är nog här för att stanna ett tag ;-P
Vi har också hunnit hälsa på våra underbara vänner som vi har utspridda i trakterna kring Kisa.
I söndags var vi i Västervik och hälsade på familjen Danielsson. Det blev en härlig dag i sol och regn :-) Det här sommarvädret är helt makalöst ombytligt!!
Igår åkte vi till Norrköping och hälsade på familjen Carlsson. Ännu en dag med härligt umgänge, god mat och smarrigt fika :-)
Vi har verkligen de finaste vännerna!! Vi är så glada och tacksamma över varenda en som förgyller våra liv! Låter kanske klychigt...men så är det!!
Nä...nu ska jag gå ut och vara lite sällskap åt min kära man. Han är utf och sliter i sitt anletes svett vid vårt senaste projekt...
Jag ska visa er mer imorgon när jag har tagit lite kort.
Nu får ni hålla till godo med små bildcollage på vad jag just jag skrivit och berättat för er :-) Huller om buller, så klart...
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar