The life of Lovisa

Gnäll, gnäll och åter gnäll!

Det gnälls mycket i det Kindevågiska hemmet just nu. Jag har ju redan tidigare berättat om att jag har varit hemma och VABat så mycket den senaste tiden (förlåt att jag tar upp det igen!) och som att inte det räcker så har jag ju gått och blivit sjuk själv. Just i samma veva som Hugo började repa sig från sin magåkomma i måndags så började jag känna mig hängig och fick ont i halsen. Detta utvecklade sig sedan vidare till feber, värk i kroppen och galet ont i halsen.

Istället för att häcka ensamma här hemma (Marcus var upptagen med massa annat både på jobbet och i kyrkan på kvällarna) så packade jag in mig och barnen i bilen och åkte hem till mamma och pappa för att få lite avlastning. Både mamma och pappa jobbade men var stundtals hemma och kunde avleda barnens uppmärksamhet från mig en liten stund. Men så fort mormor och morfar försvann ur sikte så var det gnäll och tjuvnyp hela tiden.

Det är rätt segt när man själv ligger däckade och knappt orkar med sig själv att ändå springa och serva och fixa med allt så fort barnen ropar. Och kommer man inte när dom ropar, ja då blir det ännu mera gnäll. De här dagarna har jag verkligen sympatiserat med Mia och förstått hennes situation ännu mer. För det är ju först när man blir sjuk eller situationer i livet förändras som man förstår hur bra man egentligen har det. För i själva verket tror jag nog inte att barnen gnällde mer än vanligt...snarare tvärtom. Det var jag som var sur och gnällde, just för att jag inte orkade med något i största allmänhet.

Hur som haver så var det guld värt att få komma hem till mamma och pappa och bli omhändertagen. Dom åkte till apoteket och köpte medicin till mig och på morgonen innan pappa skulle åka till jobbet kom han ner och kollade hur natten hade varit och om det var okej att han åkte iväg några timmar, om jag skulle klara mig? Det är kärlek det!! Det var precis som att resa 20 år tillbaka i tiden. Det jag saknade lite var att jag inte tog tillfället i akt att krypa ihop intill mamma och lägga huvudet i knät på henne. Det har alltid varit så rogivande...eller när man var sjuk och smög in och lade sig mellan mamma och pappa i sängen. Att få sova mellan dom två i deras säng kunde bota vilken sjukdom som helst.

Vi passade på att åka till morbror Ludwigs kollektivlägenhet och hälsa på när jag var relativt pigg och gick på alvedon. Han och grabbarna han bor med har nämligen skaffat ett husdjur, men inte vilket husdjur som helst utan...

...den här lilla krabaten. Möt Ivan, Den Förskräcklige!

Barnen var lyriska och har inte kunnat sluta prata om igelkotten som kissade på morbrors vardagsrumsbord ;o)



Hugo älskar Erik Saade´s bidrag "Manboy" från Melodifestivalen och sjunger gärna till den medan lilla systers favorit är Frispråkarn´s låt "Jag är singel" :o)

Barnen var pigga som sagt och orkade med kuddkrig på kvällarna vilket Alva tyckte var väldigt "lolit" :o)

Pappa och mamma vet att jag älskar palt, så igår ställde dom sig och gjorde en ordentlig laddning av världens godaste maträtt. Palt, lingonsylt, smör och fläsk...mmmm!!!

Själv så föredrar jag den såhär! Smaskens!!!

Idag har jag varit feberfri men pingpongbollen och rivjärnet är kvar i halsen men det hindrade ju inte att vi kunde gå ut och äta lite frukt i solskenet.