Igår morse packade jag och Marcus väskan och åkte till Stockholm. Jag fick nämligen biljetter till Hairspray på China Teatern och övernattning på hotell av Marcus i julklapp. Farmor och farfar blev i ett tidigt skede tillfrågade att komma och sitta barnvakt så dom kom redan i fredagskväll för att göra sig hemmastadda.
Jag måste ju erkänna att jag inte är vidare förtjust i Stockohlmstad. Norrlänning som jag är så får jag utslag över hela kroppen och ryckningar i ansiktet av det hysteriska tempot som genomsyrar hela staden. Man behöver inte gå många minuter ute på gatan innan man kommer på sig själv med att småspringa precis som alla andra. Tyvärr var det också grått och trist ute och regnet hängde i luften. Inte nog med det så var vi även lite nedstämda eftersom att Alva hade fortsatt hög feber och det kändes tungt att åka ifrån henne. Trots allt detta så blev det en toppendag!
När vi kom fram till hotellet slängde vi bara in våra väskor på rummet och sedan mötte vi upp Micke som var i Stockholm på jobb för att äta en bit mat. Jag var envist inställd på att vi skulle hitta en sushirestaurang och det gjorde vi också där jag fick avnjuta en helt okej sushibuffé. Underbart!!
Klockan tre började föreställningen så strax efter klockan två begav vi oss ut på stan för att lokalisera var China Teatern kunde tänkas ligga. Efter endel finurlande om vi skulle gå höger, vänster eller rakt fram så hittade vi tillslut dit och kunde avnjuta en helt fantastisk föreställning. Vi hade inga förväntningar över huvud taget och blev glatt överraskade över en superproffsig ensemble med både dansare och sångare. Rolf Lassgård var fenomenal i rollen som kvinna och Morgan Alling (som jag för övrigt var kär i när jag var liten då han spelade en sopgubbe i sommarlovsmorgon) var aven han jättebra i sin roll. Vilka talanger det finns! Vi gick därifrån med ett stort leende på läpparna.
Efter en skön sovmorgon och en efterlängtad och smarrig hotellfrukost så begav vi oss hemåt igen. Vi hade fått rapporter hemifrån Örebro att Alva fortfarande hade över 39 graders feber så då kände vi att hellre ville hem till barnen än att strosa runt på Stockholms stressiga gator.
Vilken LYCKA det var att få komma hem och mötas av familjen igen. Borta bra men hemma bäst är verkligen ett talesätt vi kan skriva under på. "Man har gått och längtat och sett fram emot att få komma iväg en helg men när man sätter sig i bilen och lämnar garageuppfarten så saknar man redan barnen" sa Marcus idag...och så är det verkligen ;o)
Alva blev genast "mammig" och ville hela tiden bli buren och sitta i knät.
Galenpannor!
En febrig Alva behövde vila. Jag och Hugo hade ingenting emot att göra henne sällskap.
Hugo och Marcus tittar på herrarnas 5 mil. Hugo har blivit riktigt OS biten och ratar alla andra program på tvn. Nu för tiden är det bara OS som gäller...till pappans stora förtjusning ;o)Vaffödå??
Kram Lovisa
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar