The life of Lovisa

Hur gör man?


Nu var det några dagar sedan jag bloggade, så pass många dar så att jag ärligt talat har glömt hur man gör. När jag loggade in på min sida tog det en stund innan jag kom på hur jag skulle göra för att ladda upp bilder. Det kan även vara den långdragna influensans fel...den dränerade mig på en och annan bloggcell.

Äntligen mår vi relativt bra igen. Små krämpor så som trötthet och halsont hänger envist med men annars har vi det bra. Men jag vågar ändå inte riktigt hoppas för mycket...eftersom det verkar vara en envis och ihärdig influensa vi har fått. Men jag försöker ändå tänka positivt och laddar för att gå och jobba på måndag. Det ska fakiskt bli kul!

Idag har vi haft kalas igen. Hugos femte och Alvas andra i ordningen. Idag var det barnens kompisar med föräldrar från kyrkan som var bjudna. Hugo visar sig ha blivit bortskämd och stöddig på kuppen och undrade varför han inte fick fler paket, och surnade till en gnutta. Inget trevligt beteende, men det gick över efter en stund.

Barnen fick fina presenter och blev bombarderade med socker ännu en gång och vi föräldrar kunde sitta ner och prata och umgås några timmar. Jätte mysigt! Men nu får det räcka för ett tag framöver. Alva ska självklart bli ordentligt firad på sin födelsedag den 22 oktober, men sen tar vi en paus och laddar inför deras nästa födelsedagar om ett år.

Den senaste tiden har jag varken orkat eller velat blogga. Jag har bara gått omkring i mina mjukiskläder och känt mig allmänt nere. Så med andra ord så har det inte funnits så mycket att skriva om. Det gör det fortfarande inte, förutom det trevliga kalaset vi hade idag. Kameran fick ledigt under dessa dagar så jag kan tyvärr inte bjuda på fina höstbilder eller annat trevligt, bara en "sjuk" bild på Alva och mig.

Jag ser cancersjuk ut med hucklen på huvudet...men så illa är det inte vill jag bara be att få tala om. Bara skitigt och tovigt hår som behövde röjas ur vägen. Alva som har gått och blivit galen i smycken håller hårt i sitt födelsedagsarmband. Det blev mycket tv-tittande under tiden vi var hemma och kurerade oss.

Marcus ropade in mig i köket förut...detta var vad som mötte mig ;o) Hihi...precis min humor!

Kram Lovisa